tisdag 17 februari 2009

Nyhetsrapport fran Kambodja...

Idag ar det fortfarande den 17 februari och jag sitter fortfarande i Phnom Penh och skriver, numera tror jag det dock ar aningen kallare eftersom solen gatt ned men det kan mycket val vara en A/C-relaterad illusion. Jag borde lart mig att genomskada dessa ganska grundlaggande illusioner efter tva manader men sa fort det blir morkt ute och jag samtidigt upptacker att jag fryser sa sager alla mina grundlaggande instinkter at mig att krypa ihop och konservera kroppsvarme nar den enklaste losningen helt enkelt ar att ga ut ur den sydostasiatiskt over-A/C-ade lokalen du rakar befinna dig i. Vad galler det aningen suspekta adjektivet over-A/C-ad som jag just anvande sa kan jag som forklaring namna att invanarna i denna varldsande (liksom sa manga andra) annu inte riktigt har greppat charmen med det geniala ordet lagom. En vanlig installning verkar vara att har man A/C sa ska man anvanda den samt att 13 grader innomhus bara ar ett tecken pa rikedom, sa packa varma klader om ni nansin ska ut pa langa vandringar i regionens varuhus eller forsoka skriva ett blogginlagg som tar alltfor lang tid. Nog om denna korta distraktion, nu till Kambodja.

Att ta sig in till Kambodja landvagen ar inte alltid en jattetrevlig upplevelse, jag tog sikte pa gransovergangen vid Poipet och for den som vill veta vilka trakasserier (statligt understodda eller icke) man kan raka ut for dar rekommenderar jag wikitravel sida om orten. Jag och mina reskamrater var helt enkelt ratt glada over att vi (efter mycket trixande) lyckades ta oss forbi Poipet med enbart en blygsam muta pa 100 baht (ca 25 kr) per person till ordningsmakten, det kunde blivit mycket jobbigare. Jag hoppas nu innerligt att ingen overnitiskt juridikstudent anmaler mig for mutbrott dar hemma, jag ar faktiskt ratt nojd med att for forsta gangen mutat mig in i ett land. Jag forsokte aven med konststycket att (pa rekommendation fran en van som just kom darifran) muta alla tiggande gatubarn med tuggtabletter, framgangen var inte lika overvaldigande.

Hmm, tiden gar och jag kanner att mina kreativa musa ar aningen hammad av det faktum att jag ar lite hungrig (dessutom tar happyhour slut i resturangen pa guesthouset snart och en kall ol vore inte helt fel just nu), detta bloggande far aterupptas vid senare tillfalle...

Inga kommentarer: