Det ar de sma sakerna som latt blir lite mer komplicerade nar man bor utomlands. Speciellt komplicerade blir dessa saker nar de pa nagot satt involverar en dialog for att fa nagot gjort, men det blir riktigt uberkomplicerat forst nar du och personen du forsoker ha en dialog totalt saknar gemensamma sprakliga namnare. Detta sker ganska ofta har. Som ett bra exempel kan jag namna gardagens bankbesok da jag skulle satta in betalning for mina flygbiljetter (jepp, jag ska till Japan pa langweekend i november) pa ett specifikt konto. Man dyker upp bevapnad med teckensprak och banknumret nerskrivet pa en lapp men man vill garna ocksa ha en muntlig bekraftelse pa att jag inte har lyckats donera summan till de koreanska bankarbetarnas pensionsfond (vilket jag lyckligtvis nu ocksa fatt i form av ett nyligen inkommet sms fran reseoperatoren).
En annan av dessa ytterst skrammande och komplicerade vardagsarendena ar de regelbundet aterkommande besok till frisoren man da och da maste gora. Efter ratt precis tva manaders vistelse i Korea sa kande jag idag att ett frisorsbesok nog helt enkelt var ofrankomligt. For att fa inspiration sa radbrakade jag tva av mina svenska kompanjoner som nyligen ocksa varit tvungna att lagga sig under saxen. De berattade att de besokt en hyfsat fungerande salong just utanfor campusomradet och att de fick titta i en parm med olika friyrer och sedan peka. Parmen inneholl tydligen 10 bilder pa leende Koreaner och, helt oforklarligt, en utklippt tidningsbild pa Wentworth Miller (den rakade lillebrorsan i Prisonbreak), de namnde att det var lite knepigt att forestalla sig hur dessa friyrer skulle te sig pa tva blonda skandinaver.
Nar jag dok upp pa stallet sa fick jag tyvarr inte se parmen dock, istallet var det direkt ner i tvattstolen (det ingick hela tva schamponeringar med tillhorande harbottensmassage) for sedan fortsatte till en frisor som ivrigt ville veta hur jag ville bli klippt, pa koreanska. Klipsk som jag ar drog jag upp mitt korkort i ett desperat forsok att undvika att hon tog saken i egna hander. Ok nickade hon efter att ha sett bilden och satte sedan igang, och snabbt gick det, efter bara nagra rundor runt huvudet med saxen sa ansag hon att hon var klar. Jag var osaker pa om jag egentligen hade blivit av med nagot har alls forutom en rand langs med oronen och i nacken.
Jag har kommit till en del i historien dar jag kanner att jag maste dela med mig av lite koreansk bakgrundsfakta. Av betydelse ar att Korea ar inom vissa kretsar plagat av ett ratt horribelt forsok till frisyr, det ar namnligen vanligt med en slags blandning mellan Beatlesque mop-top och klassisk pottfrisyr. Denna skapelse, som vi svenskar ratt malande kallar for cykelhjalmen, kan framst hittas hos yngre tjejer eller aningen kraftigare killar. Till min stora forfaran insag jag att min frisor just hade lagt in grundernstenarna for en sadan frilla, inom nagon manad skulle jag haft en fullfjadrad cykelhjalm. Det var da jag drog fram mina lite mer avancerade kunskaper inom teckensprak, tvingade henne att ge sig pa hela huvudet och att gora sig riktigt fortjant av pengarna (det var iofs relavtivt billigt), slutligen sa blev resultatet faktiskt helt ok.
torsdag 30 oktober 2008
tisdag 28 oktober 2008
T.I.A. part I (of many...)
Vi har ett litet staende uttryck bland oss utbytesstudenter har i Korea Uni. Det kallas TIA och ar skamlost stulet fran det for ovrigt helt sevarda actionthrillern Blood Diamond. I den filmen vaser Leonardo di Caprio resignerat fram uttrycket i en konversation med en oforstaende vasterlandsk journalist och vi far senare reda pa att det star for This Is Africa och syftar pa allt det meningslosa valdet som plagar kontinenten. I min varld sa vaser vi resignerat fram uttrycket i ett stilla forsok att inte behova forsta vidden av alla konstiga saker som sker omkring oss. This Is Asia, punkt. Som exempelvis nar hela campuset helt plotsligt var fyllt av koreaner ikladda asnedrakt spelandes akustisk gitarr. En menande blick, ett ljudlost viskat TIA, tva snabba nickar for att signalera samforstandet och sedan behover man inte ga till grunden med varfor vi helt ovantat blivit invaderade av asnor, detta ar asien helt enkelt (till historien kan tillaggas att jag senare fick reda pa att de gjorde reklam for nagot framtradande, varfor asnedrakter ar dock fortfarande ett mysterium).
Nu till dagens hojdpunkt; min hemtenta som ska lamnas in om exakt en timme, den sista av alla mina midterms. Hur roligt jag an tycker att det ar att bli av med den (10000 tecken skrivna och printade) sa har jag nagot annu roligare i samband med tentan som jag maste dela med mig av. Koreanerna har ar forvisso duktiga pa att plugga, valdigt duktiga for att vara exakt. De som kommit in pa min skola har slitit ut sig totalt upp till nu, pluggat 12 timmarsdagar och 7 dagarsveckor under hogstadie och gymnasium for att fa chansen att plugga har (och bara genom att plugga har sa har de sakrat en lysande karriar inom natt av landets alla konglomerat). Sa jag ifragasatter pa inget satt deras flit, kunnande eller motivation, men ibland ar det sa att de har fatt nanting om bakfoten.
Innan professorn delade ut hemtentan sa delade han aven ut aven ut en lapp innehallandes ett antal viktiga punkter att tanka pa infor skrivandet. Efter tolv stycken helt relevanta, valdigt genomtankta och alltigenom smarta rad kom detta, punkt nummer 13 (som ser ut som nr 3 men ar egentligen 13):
Bara i Asien barn, bara i Asien...
Nu till dagens hojdpunkt; min hemtenta som ska lamnas in om exakt en timme, den sista av alla mina midterms. Hur roligt jag an tycker att det ar att bli av med den (10000 tecken skrivna och printade) sa har jag nagot annu roligare i samband med tentan som jag maste dela med mig av. Koreanerna har ar forvisso duktiga pa att plugga, valdigt duktiga for att vara exakt. De som kommit in pa min skola har slitit ut sig totalt upp till nu, pluggat 12 timmarsdagar och 7 dagarsveckor under hogstadie och gymnasium for att fa chansen att plugga har (och bara genom att plugga har sa har de sakrat en lysande karriar inom natt av landets alla konglomerat). Sa jag ifragasatter pa inget satt deras flit, kunnande eller motivation, men ibland ar det sa att de har fatt nanting om bakfoten.
Innan professorn delade ut hemtentan sa delade han aven ut aven ut en lapp innehallandes ett antal viktiga punkter att tanka pa infor skrivandet. Efter tolv stycken helt relevanta, valdigt genomtankta och alltigenom smarta rad kom detta, punkt nummer 13 (som ser ut som nr 3 men ar egentligen 13):
Bara i Asien barn, bara i Asien...
fredag 24 oktober 2008
Svensk medborgare, igen...
For den som undrar over den aningen osammanhangande rubriken kan jag meddela att jag fram tills idag har varit statslos i ratt sa exakt en vecka. Mitt svenska pass, min enda garanti att vart kara fosterland kommer slappa in mig igen nar jag kommer tillbaks, har varit borta pa en ratt obehaglig vift men nu atervant och denna gang ackompanjerad av ett kinesiskt turistvisum. Att skaffa ett visum till Kina var dock en ratt komplicerad historia som bland annat innebar att jag gav bort passet till en helt frammande koreansk tant som stod och hangde utanfor konsulatet eftersom de inte accepterar ansokningar av privatpersoner. Fran och med nu ska jag iaf halla battre koll pa passet (det var faktiskt inte forsta gangen jag har varit tvungen att ge bort det for att fa nanting gjort), jag har insett att det nog kan bli svart och fa ut ett nytt av ambassaden har da jag numera later, beter och nastan till och med ser ratt koreansk ut. Hursomhelst om nagon vill besoka Folkrepubliken med mig ar det bara att hojta till, mina resplaner ar an sa lange ratt luddiga, avresa sker iaf senast 20 januari 2009.
Abropa Sverige och annat svenskrelaterat sa ska undertecknad i samarbete med resterande svenskar och ett knippe koreaner sammanstalla en ytterst fin Sverigemonter for nan slags PR festival for antingen utlandsstudier eller helt enkelt utlandet i allmanhet. Pa tva kvadratmeter och en vagg ska vi alltsa sammanfatta svensk kultur, historia, natur, sprak, studentliv etc och samtidigt inte forsoka fa det att lata alltfor negativt. Forslag pa hur detta bast kan genomforas (enligt uppgift ska det framforas genom presentation, mat, traditionella klader och lekar) utan att vi svenskar (vi som ska gora det samt vi kollektivt som nation) behover skammas ogonen ur oss mottages garna. Antingen som kommentar, facebook-meddelande eller pa mail till min eminenta studentmail jonas.wester.7281@student.uu.se, det basta forslaget kommer belonas med att det eventuellt genomfors.
For ovrigt sa slanger jag da och da upp lite bilder, jag gor helt enkelt sa att jag bara fyller pa album allt som och lankarna ar sa mycket som;
http://www.facebook.com/album.php?aid=54821&l=c2809&id=599302609
http://www.facebook.com/album.php?aid=57589&l=f366b&id=599302609
Anyeong Haseyo
Abropa Sverige och annat svenskrelaterat sa ska undertecknad i samarbete med resterande svenskar och ett knippe koreaner sammanstalla en ytterst fin Sverigemonter for nan slags PR festival for antingen utlandsstudier eller helt enkelt utlandet i allmanhet. Pa tva kvadratmeter och en vagg ska vi alltsa sammanfatta svensk kultur, historia, natur, sprak, studentliv etc och samtidigt inte forsoka fa det att lata alltfor negativt. Forslag pa hur detta bast kan genomforas (enligt uppgift ska det framforas genom presentation, mat, traditionella klader och lekar) utan att vi svenskar (vi som ska gora det samt vi kollektivt som nation) behover skammas ogonen ur oss mottages garna. Antingen som kommentar, facebook-meddelande eller pa mail till min eminenta studentmail jonas.wester.7281@student.uu.se, det basta forslaget kommer belonas med att det eventuellt genomfors.
For ovrigt sa slanger jag da och da upp lite bilder, jag gor helt enkelt sa att jag bara fyller pa album allt som och lankarna ar sa mycket som;
http://www.facebook.com/album.php?aid=54821&l=c2809&id=599302609
http://www.facebook.com/album.php?aid=57589&l=f366b&id=599302609
Anyeong Haseyo
måndag 20 oktober 2008
En studie i koreanskt beteende
Hej, mitt namn ar Jonas och jag ar dalig pa att skriva blogg-inlagg. Den troligtvis storsta anledningen till det (just nu iaf) ar att vardagen i Seoul nu har borjat kannas som vardagar bor kannas. Gator fulla med blinkande neon, sprakbarriarer och resturangbesok varje kvall ar verkligen vardag for mig nu, det ar nastan sa att jag kommer forvanta mig det nar jag kommer hem (exklusive sprakforbistringar da, jag vill inte vara nan Victoria Silvstedt vid aterkomsten). Att saker kanns vardagligt gor att det inte kanns sa relevant att skriva en blogg om. Jag var inte direkt typen som skrev blogg om mitt ytterst vardagliga liv hemma. Men for att sammanfatta har jag iaf agnat den senaste tiden at att plugga, festa, turista och hanga. Jag har utforskat Seoul tunnelbanesystem, nattliv, shopping och kulturliv. Jag har till och med utforskat vissa delar utanfor Seoul. Men mest har jag bara hangt runt har i den ratt sa gemytliga stadsdelen som kallas Anam. Nog om det.
En till sak som borjar bli ytterst vardaglig ar att jamt och standigt vara omringat av horder och ater horder med koreaner. I borjan var det ytterst exotiskt att vandra runt i detta hav av korta snedogda manniskor, ibland var det nastan sa att man drabbades av asiatisk relaterad torgskrack sa fort man satte sin fot i tunnelbanan. Numera kanns det nastan som om man smalter in (vilket jag definitivt inte gor) i den jaktade folkmassan som den mastare pa Seouliansk tunnelbanegeografi man borjar bli. I borjan var det riktigt svart for mig att sarskilja mina ytterst trevliga koreanska vardar fran varandra (inget koreanrelaterat dock, jag hade stora svarigheter att sarskilja alla, bade vasterlanningar som asiater). Numera har det utkristalliserat manga olika personligheter bakom namnen pa de koreaner jag lart kanna, och jag brukar aven lyckas med att koppla samman ratt namn med det ansikte som star framfor mig. Detta till trots kanns det anda som ett bra tillfalle att generalisera lite och darfor tankte jag dela med mig av lite av all den fakta jag samlat pa mig under tva manader av intensivt studerande av fenomenet koreaner. Har kommer en handfull av mina iaktagelser som jag kanske kommer utveckla vid senare tillfalle:
* Koreaner ar ett ostasiatisk folkslag som enligt wikipedia uppgar till ca 70 miljoner och framst ar bostatta pa den koreanska halvon.
* Koreaner ar relativt socialt hammade i vardagliga sammantraffanden med utlanningar, detta framst pa grund av spraklig forbistring i samband med en enorm nationell blyghet. Detta lattas enklast genom inmundigande av stora mangder alkhol for att overkomma eventuella sociala brister, situationen ar med andra ord ratt lik Sverige.
* Koreaner ar mastare pa genomforandet av konceptet powernaps, de kan verkligen satta sig (alternativt sta upp) och knoppa lite varsomhelst; tunnelbanan, bibliotek, snabbmatsresturanger, rodljus, var de an har lite tid over.
* Koreaner verkar vara ett valdigt laglydigt folkslag, overallt sa ligger det dyrbara saker utanfor affarer och oftast kravs det fran mig som konsument en aktiv insats for att verkligen behova betala for det jag vill ha. Om det inte vore for det faktum att jag bor i ett hus fullt av utlanningar sa tror jag att jag utan problem skulle kunna forvara min dator staende pa trottoaren, det ar en betydligt storre risk att den blir overkord av en scooter an att den blir stulen.
* Koreaner ar helt galna scooterforare, vare sig det galler din egen sakerhet eller vardefulla foremal du av nan anledning vill forvara pa trottoaren sa galler det att halla ogonen oppna for eventuella snabbmatsleveranser som intet vill hellre an att asamka skada.
* Koreaner ar av nan anledning ytterst fortjusta i friterad kyckling, var man an gor sa finns det horder med stallen som serverar friterad kyckling (med ben i) med ol till och dit blir man slapat sa fort en korean vill ata en nagot festligare maltid.
* Koreaner har antingen aldrig hort talas om eller forstatt tjusningen med den enkla me anda genialiska uppdelningen av fodoamnen som vi kallar tallriksmodellen, antingen sa far man en middag bestaende av inget annat an proteiner (ex friterad kyckling) eller sa sitter man dar med nan kolhydratrik risbaserad gegga som i basta fall berikats med den styggelsen som ni kallar tofu.
* Koreaner ligger popularkulturellt exakt tio ar efter vasterlanningar. Just nu ar pojkband det absolut coolaste man kan uppbada har och de har till fullo annamat att man ska gora synkroniserade danser. En kompis berattade just for mig att gangsterrappen borjar sprida sig med stormsteg.
* Koreaner (och alla andra asiater) gor alltid, helt oforklarligt, ett eller tva V-tecken sa fort de ska fotas. Exakt sasom vi gjorde pa lagstadiet en gang for lange sen och skrek peaaace sa hogt vi kunde. Vi utlanningar (som inte rakar vara asiater) kallar tecknet for the asian gang sign och flertalet av oss har borjat anamma det som en homage till var nya kultur (eller enbart nar vi ar fulla), tyvarr blir man da givetvis taggad pa facebook av illvilliga v-teckensmotstandare.
* Koreaner ar ytterst fortjusta i att ha mangder och ater mangder av stora skyltar pa sina vaggar, det ar nastan sa att man undrar om dessa aven ar tankta att fungera som extra isolering under vintern. For att exemplifiera sa kan jag namna att vasterlandska snabbmatskedjor, som ar kanda for att forpesta stadsmiljon med sin stora utstaende logon, ar ratt svara att hitta eftersom deras anda relativt stora skyltar forsvinner i mangden.
* Koreaner gillar att halla hand, och da menar jag inte bara de ytterst vanliga kvallspromenerande alskande paren utan har haller alla hand. De ar helt normalt for tva nara heterosexuella vanner av samma kon att ga runt och halla varandra i handen (vad galler homosexuella vet jag inte for det ar uppenbarligen ratt tabu har). Nar tva unga tjejer i skoluniform gar runt hallandes varandras hander ar det faktiskt ganska gulligt men nar tva medelalders affarsman kladda i kostym gor det blir resultatet enbart komiskt.
* Koreaner har faktiskt ett ratt bra sinne for mode, kanske ar det for att jag gar pa ett flashigt universitet men manga ar iaf i mitt tycke schysst kladda. En liten modemassig skavank (eller extra krydda) ar dock att det verkar valdigt hippt att ha pa sig t-shirts med slumpvist utvalda engelska slogans. I ett land dar 97% av befolkningen inte ens kan ett tvarkast av ”konglish” sa verkar trojproducenterna ha gjort det till en tavling att slanga ihop de mest chockerande eller oforstaeliga t-shirttrycken mojligt. Ett av mina storsta nojen de forsta veckorna var helt enkelt att lasa pa folks trojor och gissa om bararen forstod vad det stod pa hans/hennes brost, en favorit som jag rakar ha i huvudet just nu ar; ”still waiting for Reggie to kick my ass and steal my name”.
En till sak som borjar bli ytterst vardaglig ar att jamt och standigt vara omringat av horder och ater horder med koreaner. I borjan var det ytterst exotiskt att vandra runt i detta hav av korta snedogda manniskor, ibland var det nastan sa att man drabbades av asiatisk relaterad torgskrack sa fort man satte sin fot i tunnelbanan. Numera kanns det nastan som om man smalter in (vilket jag definitivt inte gor) i den jaktade folkmassan som den mastare pa Seouliansk tunnelbanegeografi man borjar bli. I borjan var det riktigt svart for mig att sarskilja mina ytterst trevliga koreanska vardar fran varandra (inget koreanrelaterat dock, jag hade stora svarigheter att sarskilja alla, bade vasterlanningar som asiater). Numera har det utkristalliserat manga olika personligheter bakom namnen pa de koreaner jag lart kanna, och jag brukar aven lyckas med att koppla samman ratt namn med det ansikte som star framfor mig. Detta till trots kanns det anda som ett bra tillfalle att generalisera lite och darfor tankte jag dela med mig av lite av all den fakta jag samlat pa mig under tva manader av intensivt studerande av fenomenet koreaner. Har kommer en handfull av mina iaktagelser som jag kanske kommer utveckla vid senare tillfalle:
* Koreaner ar ett ostasiatisk folkslag som enligt wikipedia uppgar till ca 70 miljoner och framst ar bostatta pa den koreanska halvon.
* Koreaner ar relativt socialt hammade i vardagliga sammantraffanden med utlanningar, detta framst pa grund av spraklig forbistring i samband med en enorm nationell blyghet. Detta lattas enklast genom inmundigande av stora mangder alkhol for att overkomma eventuella sociala brister, situationen ar med andra ord ratt lik Sverige.
* Koreaner ar mastare pa genomforandet av konceptet powernaps, de kan verkligen satta sig (alternativt sta upp) och knoppa lite varsomhelst; tunnelbanan, bibliotek, snabbmatsresturanger, rodljus, var de an har lite tid over.
* Koreaner verkar vara ett valdigt laglydigt folkslag, overallt sa ligger det dyrbara saker utanfor affarer och oftast kravs det fran mig som konsument en aktiv insats for att verkligen behova betala for det jag vill ha. Om det inte vore for det faktum att jag bor i ett hus fullt av utlanningar sa tror jag att jag utan problem skulle kunna forvara min dator staende pa trottoaren, det ar en betydligt storre risk att den blir overkord av en scooter an att den blir stulen.
* Koreaner ar helt galna scooterforare, vare sig det galler din egen sakerhet eller vardefulla foremal du av nan anledning vill forvara pa trottoaren sa galler det att halla ogonen oppna for eventuella snabbmatsleveranser som intet vill hellre an att asamka skada.
* Koreaner ar av nan anledning ytterst fortjusta i friterad kyckling, var man an gor sa finns det horder med stallen som serverar friterad kyckling (med ben i) med ol till och dit blir man slapat sa fort en korean vill ata en nagot festligare maltid.
* Koreaner har antingen aldrig hort talas om eller forstatt tjusningen med den enkla me anda genialiska uppdelningen av fodoamnen som vi kallar tallriksmodellen, antingen sa far man en middag bestaende av inget annat an proteiner (ex friterad kyckling) eller sa sitter man dar med nan kolhydratrik risbaserad gegga som i basta fall berikats med den styggelsen som ni kallar tofu.
* Koreaner ligger popularkulturellt exakt tio ar efter vasterlanningar. Just nu ar pojkband det absolut coolaste man kan uppbada har och de har till fullo annamat att man ska gora synkroniserade danser. En kompis berattade just for mig att gangsterrappen borjar sprida sig med stormsteg.
* Koreaner (och alla andra asiater) gor alltid, helt oforklarligt, ett eller tva V-tecken sa fort de ska fotas. Exakt sasom vi gjorde pa lagstadiet en gang for lange sen och skrek peaaace sa hogt vi kunde. Vi utlanningar (som inte rakar vara asiater) kallar tecknet for the asian gang sign och flertalet av oss har borjat anamma det som en homage till var nya kultur (eller enbart nar vi ar fulla), tyvarr blir man da givetvis taggad pa facebook av illvilliga v-teckensmotstandare.
* Koreaner ar ytterst fortjusta i att ha mangder och ater mangder av stora skyltar pa sina vaggar, det ar nastan sa att man undrar om dessa aven ar tankta att fungera som extra isolering under vintern. For att exemplifiera sa kan jag namna att vasterlandska snabbmatskedjor, som ar kanda for att forpesta stadsmiljon med sin stora utstaende logon, ar ratt svara att hitta eftersom deras anda relativt stora skyltar forsvinner i mangden.
* Koreaner gillar att halla hand, och da menar jag inte bara de ytterst vanliga kvallspromenerande alskande paren utan har haller alla hand. De ar helt normalt for tva nara heterosexuella vanner av samma kon att ga runt och halla varandra i handen (vad galler homosexuella vet jag inte for det ar uppenbarligen ratt tabu har). Nar tva unga tjejer i skoluniform gar runt hallandes varandras hander ar det faktiskt ganska gulligt men nar tva medelalders affarsman kladda i kostym gor det blir resultatet enbart komiskt.
* Koreaner har faktiskt ett ratt bra sinne for mode, kanske ar det for att jag gar pa ett flashigt universitet men manga ar iaf i mitt tycke schysst kladda. En liten modemassig skavank (eller extra krydda) ar dock att det verkar valdigt hippt att ha pa sig t-shirts med slumpvist utvalda engelska slogans. I ett land dar 97% av befolkningen inte ens kan ett tvarkast av ”konglish” sa verkar trojproducenterna ha gjort det till en tavling att slanga ihop de mest chockerande eller oforstaeliga t-shirttrycken mojligt. Ett av mina storsta nojen de forsta veckorna var helt enkelt att lasa pa folks trojor och gissa om bararen forstod vad det stod pa hans/hennes brost, en favorit som jag rakar ha i huvudet just nu ar; ”still waiting for Reggie to kick my ass and steal my name”.
onsdag 1 oktober 2008
Just det, det finns ju lektioner har ocksa...
Jag kom att tanka pa att jag borde namna att jag gar i skolan till och fran ocksa, vilket jag faktiskt gor. For den som undrar sa har jag lagt upp ett hektiskt schema over hur jag bilda mig inom diverse djuplodande amnen pa basta mojliga vis under den korta tid jag spenderar har. Kompromissen som uppstod mellan mig och universitet, efter att jag (och alla andra lata utlanningar) av nagon anledning blev kickade fran den troligtvis ytterst intellektuellt stimulerande kursen American Films, ar att jag numera laser fem relativt seriosa amnen. Detta rakar faktiskt vara hela ett amne mer an vad CSN kraver (tror vi) och typ tva mer an vad den genomsnittlige utbytesstudenten laser (och hela tre mer om vi enbart raknar australiensarna). Men kann dock ingen sorg for mig (dagens hellstrom referens) eftersom jag har valt ut amnen som later mig ha sovmorgon till halv elva tva dagar i veckan, sovmorgon till tva de andra tva dagarna jag maste ga till skolan och en helg som startar torsdag kvall, det blir dock nagra sena kvallar ibland. Dessutom har jag valt att sa sakteliga snedda in pa pol. mag.-studenternas omrade och som vi alla vet sa gor ju dem knappt natt alls (enligt envisa Uppsalarykten, forlat eventuella samhallsvetare som av nan anledning laser detta).
Amnen ar iaf som foljer:
American Constitutional Law - Min enda juridik kurs, for att halla huvudet skarpt, och jag ar fortfarande och kommer alltid att vara en hejare pa konstitutionell ratt. Mina koreanska kurskamrater bavar redan att debattera med eller mot mig, faktum ar att de bavar att debattera over huvudtaget eftersom jag upptackt att 95% av alla koreanska juridikstudenter har vardelosa engelskakunskaper jamfort med studenterna vid political science department, den genomsnittlige studenten pa campus eller den genomsnittlige svenska mellanstadieeleven.
Nationality and Citizenship - Lite semiflummigt amne dar vi sitter och snackar om foljderna av medborgarskap for nationella och etniska minoriteter samt situationen i olika lander. Overlagset samst engelskakunskaper hos lararen har, den absolut basta catchfrasen an sa lange var nar han i ett synnerlig felriktat forsok att lara ut lite politiskt korrekta termer angaende en viss amerikansk minoritet sade att man inte ska kalla dem "ni-kka-ls, you-l suppost to ca-ll them app-lican ame-licans", genast borjade 20 kunskapstorstande koreanska studenter att skriva ned sina nyfunna kunskaper medan vi vasterlanningar asgarvade bakom vara bocker. Nar jag anda rakar vara inne pa omradet sa hade han igar oturen att behova uttala den engelska ordet for flykting, resultatet hamnade skrammande nara det engelska ordet for sjukdomen spetalska, det ar inte latt nar man bara bott i staterna i 9 ar.
History of 20th Century International Relationships - Ar vad det later som, lite av varje om vad som hant forra arhundradet pa den diplomatiska scenen. Riktigt intressant kurslitteratur, lararen har dock an sa lange valt att snoa in sig pa forsta varldskriget som forvisso kan vara exotiskt har men lars ut i grundskolan hemma.
Democracy and Leadership - Political Theory kurs, vet ej hur det ska oversattas, handlar om att satta olika ledarskapstilar och retoriska infall i ett teoretiskt och klassiskt sammanhang. Lararen ar spontan och rolig men verkar ha en onaturlig och otrevligt stor fixering vid gamla doda greker, jag tror aldrig att jag ogillat nagon sa mycket som jag numera ogillar Sokrates.
Theory of International Organizations - Ar vad det later som och togs darfor att det finns en liknande kurs i U-a som kan tillgodoraknas, har dock insett att den till 95% fokuserar pa en viss global organisation med sate i New York (och Geneve, Wien och Nairobi). Om du trodde att svenskar hade en, med utlandska ogon sett, naiv overtro pa styrkan, godheten och den allmanna fortraffligheten hos FN sa ska du besoka Sydkorea, de har ju a andra sidan nagra smarre historiska anledningar att uppskatta konceptet och dessutom sitter det en Korean och styr skutan for tillfallet.
Aja, det var allt jag forsoker allmanbilda mig om den har terminen, nasta termin lovar jag att skara ned kursantalet samt fortsatta slass for att fa lasa American Films. Vi som ska vara har ett ar har aven lovat varanda att nasta termin soka den troligtvis eminenta kursen Discussions in English allihopa. Vi har en svensk som laser den nu och han har berattat att man sitter i en ring och delar med sig av sina asikter i slumpvis valda amnen (sasom tonarsgraviditeter) till ett gang koreaner vars ordforrad i basta fall kan beskrivas som begransat.
Amnen ar iaf som foljer:
American Constitutional Law - Min enda juridik kurs, for att halla huvudet skarpt, och jag ar fortfarande och kommer alltid att vara en hejare pa konstitutionell ratt. Mina koreanska kurskamrater bavar redan att debattera med eller mot mig, faktum ar att de bavar att debattera over huvudtaget eftersom jag upptackt att 95% av alla koreanska juridikstudenter har vardelosa engelskakunskaper jamfort med studenterna vid political science department, den genomsnittlige studenten pa campus eller den genomsnittlige svenska mellanstadieeleven.
Nationality and Citizenship - Lite semiflummigt amne dar vi sitter och snackar om foljderna av medborgarskap for nationella och etniska minoriteter samt situationen i olika lander. Overlagset samst engelskakunskaper hos lararen har, den absolut basta catchfrasen an sa lange var nar han i ett synnerlig felriktat forsok att lara ut lite politiskt korrekta termer angaende en viss amerikansk minoritet sade att man inte ska kalla dem "ni-kka-ls, you-l suppost to ca-ll them app-lican ame-licans", genast borjade 20 kunskapstorstande koreanska studenter att skriva ned sina nyfunna kunskaper medan vi vasterlanningar asgarvade bakom vara bocker. Nar jag anda rakar vara inne pa omradet sa hade han igar oturen att behova uttala den engelska ordet for flykting, resultatet hamnade skrammande nara det engelska ordet for sjukdomen spetalska, det ar inte latt nar man bara bott i staterna i 9 ar.
History of 20th Century International Relationships - Ar vad det later som, lite av varje om vad som hant forra arhundradet pa den diplomatiska scenen. Riktigt intressant kurslitteratur, lararen har dock an sa lange valt att snoa in sig pa forsta varldskriget som forvisso kan vara exotiskt har men lars ut i grundskolan hemma.
Democracy and Leadership - Political Theory kurs, vet ej hur det ska oversattas, handlar om att satta olika ledarskapstilar och retoriska infall i ett teoretiskt och klassiskt sammanhang. Lararen ar spontan och rolig men verkar ha en onaturlig och otrevligt stor fixering vid gamla doda greker, jag tror aldrig att jag ogillat nagon sa mycket som jag numera ogillar Sokrates.
Theory of International Organizations - Ar vad det later som och togs darfor att det finns en liknande kurs i U-a som kan tillgodoraknas, har dock insett att den till 95% fokuserar pa en viss global organisation med sate i New York (och Geneve, Wien och Nairobi). Om du trodde att svenskar hade en, med utlandska ogon sett, naiv overtro pa styrkan, godheten och den allmanna fortraffligheten hos FN sa ska du besoka Sydkorea, de har ju a andra sidan nagra smarre historiska anledningar att uppskatta konceptet och dessutom sitter det en Korean och styr skutan for tillfallet.
Aja, det var allt jag forsoker allmanbilda mig om den har terminen, nasta termin lovar jag att skara ned kursantalet samt fortsatta slass for att fa lasa American Films. Vi som ska vara har ett ar har aven lovat varanda att nasta termin soka den troligtvis eminenta kursen Discussions in English allihopa. Vi har en svensk som laser den nu och han har berattat att man sitter i en ring och delar med sig av sina asikter i slumpvis valda amnen (sasom tonarsgraviditeter) till ett gang koreaner vars ordforrad i basta fall kan beskrivas som begransat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)